En struva är ett bakverk, en flottyrkokt kaka som i regel bakas på struvjärn. Före oljekokningen doppas struvjärnet i en smetblandning.
Mjöd och struvor är, liksom majvippor, ett fast inslag i vårfirandet på Första maj i Finland. I Sverige äts den mest till julfirandet.

Min kära arbetskamrat Åsa gav mig en kommentar idag om att hon inte trodde att det var någon som längre gjorde struvor. Hennes gamla mormor (tror jag det var) gjorde sådana. Men det finns nog ett fåtal som fortfarande gör det. Om inte annat tycker jag att ni köper er ett järn och sätter igång med en trevlig tradition att just baka struvor. Hela familjen kan vara med på ett hörn för det tar tid att baka dem. Så sätt inte igång när du har ont om just tid.

Jag brukar göra dubbel sats av nedanstående smet men för all del börja med en enkel sats för du får ut många struvor på bara det. Min dubbla sats tog mig ungefär 3 timmar att baka ut och då slängde jag ändå ut det sista i slasken.
Ett järn köper man i välsorterade hushållsaffärer eller mataffärer. Sedan använder jag en fritös för att kunna hålla temperaturen så väl som möjligt och känna mig något så när säker på att inte bränna ner hela huset ifall jag har för hög värme på oljan.
Nehe, nu kör vi!

1,5 dl mjöl

1,5 dl mjölk

1-2 ägg

1 tsk socker

0,5 tsk salt

2 msk Porter (eller vanlig öl)

Rör ut mjölet jämnt i mjölken. Rör i ägg, socker, salt samt porter.
Portern gör struvorna otroligt lätta och porösa och fina i smaken.

Värm frityrolja eller kokosfett i en liten gryta till 180 grader C.
Värm långsamt.
Värm järnet något innan du doppar den i smeten. OBS du ska inte doppa hela järnet i smeten utan låta en liten bit av överkanten vara bar, annars är det svårt att få loss struvan.

Fritera struvan gyllengul. Låt den rinna av på hushållspapper och doppa den i strösocker.

I Finland använder man florsocker som topping.
Lycka till.
  

Nu är det jul, här i vårt hus. Julen är kommen hoppfaderallan lej...
Stress, stress, stress. Men låt dig inte nedslås av det.

Den här hösten har varit en aning stressig känns det som men nu är jag på banan igen, lagom för julens inträde.
Först börjar jag med skurna pepparkakor. De här pepparkaksreceptet har jag fått från tant Inger för typ 100 år sedan. Jag tycker själv att de är underbart goda. Inte så starka utan helt enkelt lagom.

Skurna pepparkakor
Ugn: 200 grader C i ca 5 minuter

Dag 1
400 gram smör
2,5 dl socker
1,5 dl sirap

1,5 msk kanel, malen

1,5 msk nejlika, malen

1,5 msk ingefära, malen

2 droppar cedroolja eller rivet skal av en halv citron.

1,5 tsk bikarbonat

1 liter vetemjöl

Smör, socker och sirap värmes. Låt svalna. Blanda sedan i resten och arbeta.
Ställ degen att vila till nästa dag.

Dag 2
Rulla degen till rullar som du ställer in i frysen 1 timme ungefär. De ska vara lagom hårda så du lätt skär dem i tunna skivor. Dessa skivor läggs på bakplåt utan bakplåtspapper. Plåten behöver heller inte smörjas.

Ställ plåten mitt i ugnen ca 5 minuter på 200 graders värme.
Lycka till.